Ost som ka'pi'

I Thailand finns det olika sätt att tillsätta sälta och smak till maten. Fisksåsen känner de flesta till, små fiskar som ansjovis som fermenteras i saltat vatten och som ger enorm smak (och en mindre angenäm doft, tycker en del). Den är "världens äldsta smak". Bland de antika recept som finns bevarade motsvaras fisksås exakt det som beskriver tillagningen av Garum. Och denna fisksås användes i snart sagt all matlagning av romarna. Det förstår vi när vi läser Marcus Gavius Apicius som var född 25 år före Kristus. Apicius kokbok, Coquinaria, är skriven betydligt senare troligen på 300 talet, men det vet man naturligtvis inte. En handskiven kopia hittades i Vatikanstatens bibliotek och var från 800 talet. Den första tryckta Coquinaria utkom i Milano på 1400 talet.
Hursomhelst så når oss budskapet idag - garum=fisksås, exakt så som den smakar idag!
Ost som en svensk Kapi

I nordöstra Thailand, det salta och syrliga köket, hittar vi en fermenterad räkröra. Blotta åsynen gör att vi slår ffast att det här måtte vara ett ännu äldre sätt att smaksätta maten. Doften kan vara rätt så enorm. Den kallas för Kapi och antingen gillar man den eller inte - jag gör det!
Varför jag skriver om Kapi nu då?
Jo, för att vi köpte en ost på OBS häromveckan som vi öppnade häromdan. En Svarna Sara som bara var enorm, den läckte enorma mängder vätska, den nästan skakade och den föll sönder under kniven som marsipan, doften slog emot oss vid bordet o0ch väckte till liv hela längtan efter umamismak - exakt så som Kapi kan göra, eller i viss mån även fisksås eller plara som också är en "fermenterad sältare" från Thailand. Osten väcker samma slags lustar som till surströmming.
Vi har Kapi i kylen, väl inslagen, den åker ut med jämna mellanrum och smetas på riset, enb djädrans bra smakförhöjare. Eller så gör vi (och det har utlovats denna vecka) en Nam prig kapi där de fermenterade räkorna tillsätts chili, lime, socker och vitlök oc h används som dipsås till olika grönsaker och friterad fisk.

Idag blev en det en restmatsdag med en god gryta på kokta och stekta korvar som låg kvar i kylen, potatis, vitbeta, zucchini och stora bitar av kokt rimmat sidfläsk. Grytan fick en rosa färg vilket inte var meningen, allt för att en rödbeta slank med.
Knäckebröd av olika nytänkta sorter från Wilma och så tillsammans med vår springande sköna Hawarti.