Frantzén Lindeberg från noll till allt - idag Sveriges Bästa Krog

Brigad och servis på Frantzén Lindeberg i ögonblicket efter att man blivit utsedd till Sveriges Bästa Krog

Det kändes som en föraning, låg i luften. Jag var där förra veckan och åt, det var magnifikt, i sällskapet av två betydelsfulla damer kunde jag inte börja stortjuta över bombardemanget från en samlad gaffel blodduva även om det var djävligt nära - kärleken från köket mäts i sinnenas alla rörelser vid bordet.

Som alla säkert förstått har jag på en bitte lilten kant varit involverad i Frantzén Lindeberg och fått ha de stora nöjet att följa krogen från skissartade idéer på ett papper, lösa tungor i ett restaurangkök, pladder i telefonen om finansiärer och lokaler, motgångar när det inte går att bygga in ventilation i tänkta lokaler, allt så berättat att man såg krogen inom sig långt innan den fanns i verkligheten - ett luftslott. Så när den kom till blev den inte alls som tanken var utan bättre, intimare, känsligare.

Läs mer om allt detta på min frantzén-lindeberglänk

Stort grattis idag när vi på Grand och årets White Guide Gala, alldeles för några timmar sedan kunde skrika ur oss att f/l blivit Sveriges bästa restaurang.

Nu väntar vi på...törs man säga det eller är det ett dåligt omen...Guide Michelin som kommer med sin skandinaviska ranking den 16 dennes.

Lyssna föresten på Meny i P1 på torsdag. Då intervjuar jag Richard Hallén, rådgivare åt guiden sedan många år. Intressanta infallsvinklar om de svenska köken och kanske också en hint om en tredje stjärna (?)

Ni som lyssnade i torsdags kunde höra ett inslag jag gjorde från Fäviken Magasin och med en kort intervju med Magnus Nilsson. Fäviken drog hem "Årets matupplevelse". Det är klart man tagit för vana att ta rygg på vinnarna!!

Hemkärnat smör på Hersby i helgen

Hemkärnat smör, tunnbröd och en skål med kärnmjölk med små smörviggsrester kvar

Sollentuna hembygdsförening, där jag av en händelse är ordförande och därför skriver om i bloggen, firade smörkärnardag på Hembygdsgården i Hersby under söndagen - vi brukar göra så ibland och då passa på att berätta om hur man gjorde smör förr.

Nu kan ju det där med "förr" kännas lite mossbelupet och något man ägnar sig åt för att inte vilja se nuet eller omvärlden så som den är. Förvisso kan det vara så i hembygdsföreningar, att man hellre enbart ser till det förgångna och gör det utan att koppla det samman med nutiden och det är naturligtvis helt förgängligt att göra så för vad nytta kan man då ha av en hembygdsförening?

Smöret är ett utmärkt exempel för vem är inte trött på industrivärldens dussinsmör utan karaktär och som mest duger som fett av stekning av sill. Smör är liksom mycket annat ett hantverk och det visade vi på Hersby idag. Föreningens tidigare ordförande och nuvarande "smörgeneral" tog sig för att ägna helgen åt att göra hemlagat, lent, saltat, skönt smör som smakade smör och inte fett kylskåp.

Överallt jagar krogar värda namnet sitt eget smör och efter en tids jagande har man hamnat tillbaka till det egna köket där man ställt sig att experimentera med egen smörkärning. Att sedan också kärnmjölken som blir som rest vid tillverkningen kan användas till både bakning, mörning av kött, pensling av olika råvaror, nerkokning och som desserter (panakottan blir alldeles speciell med kärnmjölk, något som den annars inte alls är).

Börja det egna experimenterande med en liter 40 procentig grädde och två matskedar gräddfil. Kör blandningen på absolut lägsta hastighet i cirka 45 minuter. Redan efter en halvtimme börjar små fettpärlor fastna på den stora ballongvispen till assistenten. Sker det tidigare så körs smöret för fort, minska hastigheten. Snart skiljer sig smöret helt från kärnmjölken som börjar blaska och plaska.

Kör man snabbt upp till vispgrädde och sedan till smör blir smöret grovt, svampigt och fult, långsamt blir det lent, mjukt och vackert!

Börja nu att pressa ur all kärnmjölk ur smöret, använt spatlar och tryck ut genom att älta smörklumpen. Passa på att salta med minst ett och ett halvt till två kryddmått salt (jag tar lite mer). Se där ett smör värt namnet.